Den hälsosamma solen!

Gick igår genom ett soligt och varmt Göteborg för att ha två coachingmöten. Det kändes svårt att sätta sig inomhus när solen gassade på utsidan.

Jag såg folk överallt som satt och njöt av att äntligen få se den härliga gula bollen. Det var fullt på uteserveringarna, någon hade tagit paus och låg helt utsträckt på en bänk vid Gothia Hotell, någon satt i gräset och läste en bok nere vid ån mittemot Liseberg. Ja, nu får vi luttrade nordbor äntligen en vår efter denna stränga och utdragna vinter.

Vintern har varit jobbig, speciellt för dom som har svårt att gå. Vägarna har varit ishala och oskottade i många fall. Det gjorde det svårt att komma ut på dagliga promenader, vilket är så livsviktigt för oss alla, inte minst för våra gamla. Det är inte bara viktigt att vi rör på kroppen utomhus, utan sol- och dagsljuset ger oss också en dos av det viktiga D-vitaminet.

Kroppen kan vid solljusexponering producera vitamin D av omättat fett utanpå huden som sedan absorberas genom huden och av blodet. Där transporteras det till lever och njurar.

D- vitamin hjälper huden att andas och är direkt stärkande för lever och galla. Det bidrar till att upprätthålla ett stabilt nervsystem och normala hjärtslag. Det ingår också i blodets förmåga att koagulera.

Med hjälp av D-vitamin kan kroppen ta upp calcium från tarmen. Det är så viktigt för att skelettet skall hållas starkt.

Det har den senaste tiden kommit fler och fler rapporter om hur viktigt detta vitamin är för vår hälsa och välbefinnande. För några år sedan var man inte så medveten om det hälsobringande vitaminet D och la inte ner så mycket information om vad vi skulle äta för att få i oss detta.

Dessa produkter ger bra med D-vitamin: ål, sardiner, lax, sill, hälleflundra. Produkter med lite mindre andel D-vitamin hittar vi i ägg, räkor, makrill och tonfisk.

Som vi ser är den stora källan av D-vitamin i produkter från havet! Vad underbart att ha förmånen att bo på västkusten!

Om vi har brist på D-vitamin kan vi få symptom som smärtor i benen, brännande känsla i mun och hals, nervositet, diarré och insomningssvårigheter, skört skelett, karies, muskelsvaghet och muskelspasmer.

Det finns några grupper av människor som är i riskzonen för D-vitamin brist: ammande mödrar, spädbarn, veganer och äldre, mörkhyade som inte exponeras för solljus.

Så nu är tiden inne för att få fart på dina D-vitaminnivåer: Ut i solen, tag långa promenader, låt solens strålar nå din hud med försiktighet och duka upp ditt påskbord med allehanda inslag av fisk och skaldjur och mycket ägg!

Så jag önskar dig en GLAD PÅSK!

Yippee, jag har ett problem!

 

När jag var liten, kanske 6-7 år, sa jag till min mamma att jag ville ha ett problem. Jag hade hört de vuxna prata om problem hit och dit och jag undrade verkligen hur det kändes att ha problem. Tids nog kommer du att bli bönhörd, sa min mamma.

Ett problem är inte mer än en uppgift som ska lösas.

Vi gillar att lösa korsord och rebusar, vi fördriver fritiden med att titta på alla dessa frågetävlingar på TV. Då gillar vi att lösa problem och när vi klarat en sådan utmaning känner vi oss stolta, duktiga och att vi växt en bit. Vi kanske också får en känsla av att vi kan mer än vi tror och blir då öppna för att testa igen, att inte vara rädda.

Varför är det viktigt att växa som människa? Kan jag inte bara få vara den jag är, få vila i det och inte hela tiden behöva ge mig i kast med uppgifter som jag till och med kan känna rädsla inför?

Absolut, alla har vi en fri vilja att stanna kvar i det vi har och vara nöjda med det. Det är inget fel. Huvudsaken är att vi trivs där vi är.

Eftersom jag jobbar med coaching har jag en uppgift att hjälpa människor som vill växa. Fördelen med det kan vara att vi då kan ta ut svängarna i livet, att vi vågar slåss mot våra rädslor och kanske leva ett liv som är mer svulstigt och givande.

Vi brukar säga: ”sån här är jag och det går inte att ändra på. Jag har flygskräck och jag är dålig på att laga mat. Dessutom är jag väldigt svartsjuk.” En person som vill växa tar itu med dessa begränsande övertygelser om sig själv. Går en kurs, tar in en coach, läser böcker och pratar med vänner för att lära sig hur man faktiskt kan ändra, byta vanor och tro om sig själv. Kanske upplever man då en större lycka, en större frihet, en större möjlighet att känna harmoni när man kan behärska sin svartjuka, när man kan flyga till sitt drömresemål eller laga en måltid som får nära och kära att med beundran säga, vad duktig du är! Detta ger säkert en glädje och vilja att fortsätta spränga gränser och utforska vem man egentligen är!

Det finns ett uttryck som säger: Hälsan tiger still! Det visar tydligt på att när vi inte har några hälsoproblem så löser många av oss inte heller uppgifter som får oss att behålla hälsan. Vi tar för givet att välbefinnandet stannar för alltid. Det är först när vi får problem med övervikt, höga blodtryck, höga blodfetter, stroke och andra vällevnadssjukdomar, som vi tar itu med att gå ner i vikt, börja motionera, äta vettigare för att få tillbaka hälsan. Vi tar itu med problemen!

”Det är attityden som skiljer de många talangerna från de få mästarna!” Ron Clarke

Idag letar vi efter talanger. Det finns TV program som hittar talanger i både musik, idrott, business och överlevnad. Men hur många av dessa blir verkligen mästare i vuxen ålder?

Det finns undersökningar som visar på att många barn som har det riktigt lätt i skola och idrott inte alltid behöver vara den som lyckas bäst senare i livet. Det kan finnas en risk i att ha det för lätt. Personen får inte lösa tillräckligt många problem under vägen och behöver inte slåss med utmaningar som stärker dem i deras ambitioner. ”Det går ju bra ändå!” Anspänningsnivån är för låg. Men vad händer när dessa barn kommer in i sammanhang där konkurrensen är svårare? Risken är att deras själförtroende knäcks och då vill de kanske bara lägga av. Dom var inte vana vid att tackla problem.

Så var inte rädd för problemen som dyker upp i ditt liv. Se dom som en investering och en biljett till ett större jag. Då blir de ju verkligen värda något!

Sen undrar jag bara själv hur vi ska tackla problemet med all kyla och isläggning? Får man säga att det vore skönt om det väderproblemet försvann?!

Mot alla odds!

Jag gillar att läsa om människor som kämpat emot dåliga förutsättningar och som sedan gått ut som vinnare.

Jag lyssnade en gång på en man som pratade om sitt liv. Han hade blivit helförlamad som 18-åring i en dykolycka och läkarna hade sagt att det inte fanns något hopp om att han någonsin skulle kunna gå igen. Fightern i honom hade vaknat och han ville bevisa att läkaren hade fel. Genom ett under och mycket träning lyckades han efter många år ta sig upp och kunde med hjälp av kryckor röra sig. När han visade läkaren att han i sina ögon hade lyckats, sa läkaren: det där är inte att gå det är bara ett sätt att ta sig fram!

Hur kan man uttrycka sig så?

Jag blev också väldigt fascinerad av historien om Wilma Rudolph, en av världens största kvinnliga idrottare. Hennes liv började i Tennessee, USA. Hon föddes 1940 som nummer 20 i en barnaskara av 22.

Hennes föräldrar var hederliga, hårt arbetande och mycket fattiga. Pappan var hantverkare och mamman jobbade som hushållerska hos vita familjer.

Wilma föddes för tidigt och vägde knappt ett kilo och på grund av rasdiskriminering fick mamma och barn inte komma till det lokala sjukhuset, det var endast för vita. De fick anlita den enda svarta läkaren i området och det var svårare att få riktig kvalificerad vård eftersom han inte hade tillgång till samma utrustning som sjukhuset hade. Wilma fick den ena svåra sjukdomen efter den andre men mamman kämpade på för att ge sitt barn så bra vård som möjligt. Vid 6 års ålder upptäckte man att hon fått polio och läkaren gav det dystra beskedet att Wilma aldrig skulle kunna gå.

Mamman gav inte upp med det beskedet utan reste under två år, två gånger i veckan till ett sjukhus för svarta. Till slut fick hon träningsprogram att jobba med hemma och en dag kunde hon gå med hjälp av kryckor och stödskor. Vid 12 års ålder kunde hon gå utan alla dessa hjälpmedel. Då bestämde hon sig för att bli en idrottskvinna!

Först började hon i skolans basketlag och som lagkapten ledde hon sitt lag till stora framgångar. Hon blev ”hittad” av en friidrottstränare som tog in henne i laget och som 16 åring vann hon sin första bronsmedalj på 4 x 400 meter i OS 1956. Fyra år senare under OS i Rom, blev hon den första amerikanskan som vann 3 guld, 100 meter, 200 meter och stafetten.

När hon kom tillbaka efter denna triumf ville man göra en parad till hennes ära i hennes hemstad. Då propsade hon på att detta skulle bli ett event för både svarta och vita, vilket genomfördes. Genom sina fortsatta protester revs så småningom lagen upp som segregerade vita från svarta i Clarksville, Tennessee.

Hon ville under hela sitt liv hjälpa andra utsatta ungdomar och startade en fond som gav fri coaching till ungdomar i olika sporter.

Hon dog 54 år gammal, 1994. Vilken kvinna!

Många skulle kunna lära något från hennes historia. Ibland gnälls det lite för mycket om triviala saker. Lägg istället energi på att skapa det liv du vill ha. Gnäll tar för mycket kraft och tar oss bort från målet att lyckas med något.

Ha en bra helg och gör något du verkligen vill göra. Även om vädret blir dåligt kan du göra saker som skänker dig lust, närhet till dina nära och kanske glädje för dig.

Ta ut lyckan i förskott, då kanske du får uppleva den två gånger!

Igår vaknade jag med en lyckokänsla i kroppen! Det skulle bli en härlig dag med mycket jobb, intressanta jobb och en fin avslutning på kvällen.

Föreläsningen som jag höll hade förlagts till Brewhouse i Göteborg. En gammal fabriksbyggnad där man förr hade bl.a läsktillverkning. Idag är det ett kreativt center med fokus på musik-, film- och medieproduktion. se www.Brewhouse.se

Maten var toppen och lokalen trevlig. Viktiga ingredienser när jag ska ha ett föredrag.

Jag talade om attityd, självbild, visioner och hur vanor ibland kan vara begränsande. Föreläsningen var för projektledare inom besöksnäringen som nu går på , eller har gått på YH utbildningen i Kungälvs Kommun.

Det är så härlig att komma till en publik som själva valt att vara där. Det finns då en go interaktion mellan mig och publiken och det ger mig energi att få svar och intressanta frågor av deltagarna!

Jag talade om vikten av att tro på sig själv och att sluta försöka. Vi försöker så himla mycket i våra liv! Vadå, försöka. Ja vi försöker komma igång med motionerandet, vi försöker sluta röka, vi försöker gå ner eller upp i vikt och vi försöker tänka positivt.

En av deltagarna, Malle, berättade att sen vi sågs sist har hon slutat försöka och oj, vad hon fått mycket gjort!

När vi säger att vi ska försöka håller vi samtidigt upp en bakdörr. Vi har ju faktiskt inte sagt att vi ska göra det, bara att vi ska försöka! Det är att säga att vi aldrig har lovat och då går det ju att bryta.

Malle hade alltså fått mycket gjort för att när hon sa att hon skulle göra något så gjorde hon det. Inga ursäkter eller bakdörrar!

Vi tog upp vad som händer när vi möts vänner emellan. Hur många procent av tiden går åt till att klaga och hur mycket pratar vi om hur nöjda och lyckliga vi är?

Det är lättare att vara negativ, sa någon och skulle man tala om hur lycklig man är så kan det uppfattas som skryt, sa någon annan! Man kan göra någon ledsen som själv inte är så lycklig genom att man talar om hur bra man själv mår, sa en tredje!

Snacka om att Herr Jante fortfarande finns med både här och där. Nelson Mandela skrev en dikt som många har citerat som beskriver detta: ”Vår djupaste rädsla är inte att vara otillräckliga, vår djupaste fruktan är att vi är omåttligt kraftfulla. Det är vårt ljus, inte vårt mörker som skrämmer oss mest. Vi frågar oss själva, vem är jag som tror mig vara briljant, storslagen och talangfull?…………………………Att du leker liten förbättrar inte världen, det är ingenting upplyst med att du förminskar dig………………………..när vi låter vårt ljus skina, ger vi omedvetet andra människor tillåtelse att göra detsamma……..”

Jag tror, precis som Mandela, att när vi ger en bild av vår lycka kan det ge en annan människa kraft att frigöra sig från det som skapar hennes olycka. Om jag hör en vän säga hur glad han/hon är som börjat motionera kan det ge mig en kick att göra detsamma. Det byggs upp en positiv bild av hur jag också skulle vilja ha det.

Sitter vi tillsammans och bara grottar ner oss i hur jobbigt, tråkigt och trist livet är så är jag övertygad om att det är precis det som livet kommer att erbjuda.

Lyssnar du på många människor när de träffas är det vädret och sjukdomar som upptar mesta samtalstiden. Jag hörde en historia om Astrid Lindgren. När hon och hennes syster talade i telefon började de alltid samtalet med att säga ELÄNDE, ELÄNDE, ELÄNDE några gånger och sen kunde de börja prata om väsentligare saker!

Läste en artikel i GP från 10 maj 2010 där det stod berättat om en sjukgumnast som under tio år följt en grupp på 385 personer som blev sjukskrivna för nack- och ryggproblem. Vad man upptäckte var en klar skillnad mellan dem med en positiv attityd och de med en negativ attityd. De som såg positivt på sitt framtida yrkesliv återgick till jobbet mycket snabbare än de som var osäkra och tvivlade på hur det skulle gå.

En annan viktig faktor var också hur arbetsplatsen såg ut både med arbetsuppgifter och socialt klimat. Känner sig en person välkommen tillbaka till ”flocken” och ser att chefen bryr sig, så har ju han/hon naturligtvis en större längtan att ta sig ur sin sjukskrivning än en person som vantrivs och inte känner sig sedd.

Något att tänka på för alla arbetsgivare?!

Så gör istället så som min rubrik säger när du fikar med dina vänner eller arbetskamrater: Ta ut lyckan i förskott och njut när du får uppleva den igen!

Bra attityd- ger bra resultat!

Jag har förmånen att dels ha två egna tonåringar i mitt hem och dels undervisa ungdomar som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är på Medborgarskolan jag fått glädjen att hjälpa till. Min uppgift är att få dessa unga människor att inse att deras attityd kan vara avgörande för att komma in på arbetsmarknaden.

Kan attityden vara så avgörande? Finns det inte människor som lyckas trots att de har en dålig attityd?

Om du har en dålig attityd till skolan eller till att lära dig nya saker, kommer du säkerligen inte att lära dig så mycket nytt tills du ändrar attityd till lärandet.

 Om du har en dålig attityd till dig själv, det vill säga du tror dig inte om att klara något, du är dålig på det eller det och du är definitivt sämre än andra, vad tror du att du sänder ut för signaler. Att du är en vinnartyp, att du är framgångsrik?

Vad är framång? För mig är framgång inte bara en ekonomisk fråga. Det är tryggt att tjäna pengar så att man klarar livet utan alltför mycket oro, men för mig är framgång också att jag kan leva mitt liv i harmoni med mina värderingar. Det betyder att mina närmaste, mina kunder och kollegor ska känna att det finns respekt, ärlighet, glädje, öppenhet och en bra kommunikation i våra relationer.

Tänk på någon framgångsrik person! Vilka egenskaper har den? Hur ser han/hon ut? Hur uppträder de? Vad säger de?

Att ha en vinnarmentalitet betyder att vi tror oss om att klara av en uppgift. Vi tror oss om att lyckas och om vi mot förmodan inte skulle nå ända fram så kommer vi att säga: jag fixar det vid nästa försök!

En person med en dålig attityd säger kanske: jag visste att det inte skulle fungera, jag tänker aldrig pröva igen!

Så hur ska vi komma ur ett negativt tänk? Det gäller att ersätta den vanan med en ny vana. Genom att vi byter ut de tankar som säger: jag är kass, jag är ful, jag är för lång, jag har aldrig klarat det förut, jag är oteknisk, jag är omusikalisk, jag är för lat, jag är för dum, till att istället tänka: jag kan, jag har en vilja, jag har en kunskap, jag kan träna, jag kan pröva, så ersätter man dåliga tankar med goda tankar. Vanor är så automatiserade och de uttrycker sig genom att bara finnas där, de behöver inte gå via vårt medvetstänkande.

Så vill vi utveckla en bra attityd behöver vi använda vårt medvetstänkande ett tag tills det blivit till en ny vana. Vi måste agera som att vi har en bra attityd. Vi måste börja med att ha en bra inställning till oss själva. Gå som en vinnare, tänk som en vinnare, möt andra med respekt och visa att människor runt dig är viktiga. Genom att ge uppmärksamhet och bekräftelse får vi samma tillbaka. Pröva med att bara lyssna på vad människor säger. Ge dem tid att utveckla sina tankar och lyssna igen, ge dem ditt intresse. Vem skulle inte bli glad av att få sådan uppmärksamhet?

Sedan behöver du förankra dessa nya vanor genom att notera hur du känner dig när du agerat som en person med bra attityd. Sätt dig ner på kvällen och skriv ner något du gjorde som inte var ditt vanliga beteende. Hur kändes det när du ringde upp din gamla förälder och gav denne hela din uppmärksamhet? Vilka känslor fick du? Var satte de sig i kroppen? Jag slår vad om att du kommer att känna dig som en vinnare bara genom att göra goda handlingar.

Idag är det Kramens dag. Det betyder att det är okey att kramas. Det som händer i kroppen är livsviktigt, för kramen utlöser kroppens egna lyckopiller – endorfinerna. En kram ger lyckokänsla, är antidepressivt, avstressande, skapar bättre immunförsvar, ger ro, är blodtryckshämmande och smärtlindrande. Alltså rena hälsobomben!

 

Varför väljer man att ta hjälp av en coach?

Livet är en ständig berg och dalbana! Ibland är vi så lyckliga så vi nästan sprängs och plötsligt så kan vi befinna oss nere i källaren och känna att livet är jobbigt! Vad ska vi göra åt det?

Många personer som söker upp mig kan på ytan se ut att vara framgångsrika och lyckliga, men bakom fasaden kan det dölja sig både depressioner och tillkortakommanden. En  konflikt med partnern eller med arbetskamraten kan få oss att underprestera. Vi kan plötsligt känna att livslusten falnar och kraften att nå våra mål är bortblåst.

Många människor har inte koll på vad det är som gör dem nedstämda eller hur de skall ta sig upp på lite mer energifulla nivåer.

I coachingen jobbar jag alltid med att hitta de resurser som varje person har men som kanske inte är uppenbara. Det kan ibland ta tid för klienten att förstå att det som skulle ge dem energi att ta tag i situationen, kanske bara är små saker. Vad är det som ger dig energi? Vilka livlinor har du, vill du ringa en vän eller fråga publiken?

Alla har vi resurser i form av vänner, ett husdjur, föräldrar, våra barn, naturen, havet, musiken, teatern, konsten, en lärare, en cykel, en båt, ett sommarhus, en kunskap, en stark fysik, ett fint yttre, en empatisk själ, viljan att laga god mat eller kanske en stark tro på oss själva!? Detta är något som vi ibland måste bli påminda om och också förstå hur viktigt det är att nyttja dessa livlinor när energin är låg och vi mår dåligt.

Så skriv ner vad just du tänder till på, vad som ger dig kraft. Pricka av din lista när du har tagit kontakt med just den vännen eller tagit en cykeltur ute i naturen eller bokat ett bord till dig och dina väninnor eller gått på teatern som du länge tänkt göra. Notera hur din energi stiger och vilken lust och kraft du får att se på problemen med lite nya ögon!

Många gånger tror vi oss inte om att orka lyfta blicken eller ta den där långpromenaden. Men när vi har gjort ett ryck så kommer vi att känna hur livskraften återvänder. Vi känner oss nöjda med oss själva och den känslan är mycket bättre för oss än känslan av att misslyckas. Våra dopaminnivåer stiger vid positiv feedback vilket ger lyckokänslor!

Så skratta, ge dig hän, gå på massage, se en bio, bjud hem dina vänner, gör en utflykt, tag en fika på ett mysigt café, gosa med dina barn, ge din partner en go kram, tag fram den rutiga duken och laga lite god mat, njut tillsammans med dina nära och kära och framför allt kommunicera till din omgivning vad du mår bra av, vad du behöver höra för att känna lycka!

Vi vet egentligen vad som är bäst för oss och vad vi vill ha, men ibland kan vi komma in i skuggor som gör att livet känns rörigt och ostrukturerat. Då kan du ringa din coach som inte kommer att hitta lösningen för dig utan istället kommer att få dig att inse att du egentligen kan själv! Det stärker din självkänsla!

Musik ger livsglädje!

”Om det inte fanns musik, skulle det inte vara värt att leva” sa min son Oscar då han bara var 7 år. Vad är det som gör att ett litet barn kan uttrycka sådana tankar? Är deras sinnen mer öppna för att ta in vad som är bra för oss, vad som skänker glädje och lycka?

Jag har den senaste tiden funderat över vad som ger mig lycka. Varför det? Jo, när livet är fullt av arbete och vardagsysslor glömmer man lätt bort att lyssna efter sina egna behov. Jag träffar i mitt arbete som coach, många personer som mår dåligt och som har tappat mål och mening. Jag frågar alltid i coachingen vad de kan se som sina resurser, sina livlinor som kan hjälpa dem att nå sina drömmar, sina mål. Skrämmande nog är det många som inte kan ta fram särskilt många glädjefaktorer som skulle ge dem energi att se framtiden an.

Musik, är ett av de mest energiframkallande, ämnen som finns, enligt mitt sätt att se. En gång i tiden spelade jag i Ytterby Big Band och i Stenungsunds musikkår. Jag minns hur lycklig jag var, det kändes som att jag skulle sprängas av glädje. Varje paus vi tog kändes för mig helt onödig, jag ville spela.

Mitt piano har jag burit med mig genom livet men under senare år har det blivit mer och mer dammigt och ostämt. Det fanns ingen tid över för att sitta ner och spela de klassiker som jag en gång övat så flitigt.

Då jag blev inbjuden av min väninna Jane att följa med till krogen Rabarber i Stockholm, för att lyssna på Las Vegas Jazz, tackade jag ja direkt. Vilken underbar kväll det blev, lyckan och glädjekänslan fanns med hela tiden. Det är fina, skickliga och härliga musiker som har ett grymt drag och ett sväng som heter duga. Ett av numren heter Sax och Samlevnad och ger kvinnorna i publiken en chans att känna sig uppvaktade. Kul! Gå in på PRIMA.nu och läs mer om bandet som sätter fart på Stockholms jazzliv.

Ett stort glädjeämne för mig är därför Negar Zarassi, som gjorde succé i helgen på Scandinavium. Hon är operasångerskan med en vilja att nå toppen som är beundransvärd.

Att jobba som coach med adepter som henne, gör livet och arbetet både roligt , intressant och utmanande för mig. Det skänker också livsglädje!

Nu ska jag beställa hem en pianostämmare och kolla upp om det finns möjlighet för mig att åtminstone sitta och lyssna då Stenungsunds Musikkår övar!