Det var då jag hade många fantastiska träningar och kurser för företag i ämnen som ledarskap, större lagkänsla, mer framåtanda, större och starkare målbildsträning och mer vinnarstruktur.

Oktober var månaden då jag  gjorde många Harrison Assessments för att hjälpa företag hitta ny personal genom att de sökanden fick testas genom detta verktyg.

Det var månaden då Team Anna Kjellberg fick tillbaka Anna bakom styrpinnen i Match Racing båten. Anna fick bommen i huvudet under en träning 7 veckor tidigare och detta åsamkade henne en svår hjärnskakning. Det var jobbigt för Anna att vara lugn, bara vila och tåligt vänta på att få stiga ner i båten igen. Flera tävlingar som var inbokade under hösten fick Anna stå över. Lotta och Malin, de övriga i teamet, fick kämpa på själva med andra rorsmän medan Anna gick långsamma promenader!

Jag var hela tiden övertygad om att tjejerna inte skulle förlora eller tappa alltför mycket i prestation på grund av detta avbräck. Anna och jag jobbade med mental träning istället. Hon fick se sig själv, bakom slutna ögonlock, tima in starter, rundningar, målgång m.m. i sin egen “film”varje dag. Mental träning handlar ju mycket om att se sig själv utföra de moment som idrotten kräver bara genom att tänka rörelserna eller tänka hela tävlingsförloppet. Det finns också en grundtrygghet i gänget som vi jobbat upp under de nästan 3 år jag coachat dom. Det var viktigt att vi hade en dialog om hur Anna mådde och hur hon ville att vi andra skulle agera för att vara till bästa stöd.

Nu är de snart på väg mot VM i Australien i december och inleder det med några veckors träning på plats. Där är tanken att de ska säkra en plats till OS 2012. Så nu är det viktigt att de får den uppladdning både fysiskt och mentalt som de behöver. Lycka till tjejer!!

Läs hemsidan på www.teamannakjellberg.se och följ deras resa fram mot OS!

PS! Vill du höra vad Anna och jag pratade om med Hasse Andersson i Radiohuset i P4 den 20 september kl. 11.30-12 så kan du gå in sveriges radio göteborg och lyssna på intervjun.

Det var också månaden då jag kunde göra ett årsbokslut med min operastjärna Negar Zarassi. Jag har coachat henne i förmågan att känna trygghet och tillit i att orka vänta på genombrottet. Negar sjunger fantastiskt och har en helt otrolig utstrålning, en scennärvaro som få kan skryta med. Jag vet att hon kommer att lyckas nå de stora scenerna, men förmågan att ha tålamod måste tränas!

Oktober var också månaden då sonen Oscar och hans skollag blev historiska genom att vinna 13 matcher, förlora en och spela en oavgjord. C.W Post University hyllar dessa killar som nu ligger på topp bland alla USAs skolor!

Jag får in fler och fler coachingkunder under oktober och det känns väldigt stimulerande eftersom de hittar till mig via vänner, kollegor, Riksidrottsförbundet m.fl.

Slutsatsen: Oktober var en härlig månad år 2012! Det var någon som sa att den skulle vara en speciell månad eftersom den innehåller 5 veckor, 5 lördagar och 5 söndagar, vilket inte händer på över 800 år! (eller var det 400 år?)

Njut av några fortsatta oktoberdagar!

“En professor i filosofi står inför sin klass. Han lyfter upp en tom glasburk och fyller den med golfbollar. Han frågar klassen om burken är full. Ja, säger klassen. Då häller han i små färgade kulor som rinner ner mellan golfbollarna. Han frågar igen om burken är full. Ja, säger klassen. Då tar professorn upp en påse med sand och häller den i burken. Självklart fyller sanden upp hålrummen mellan bollar och kulor. Nu svarar klassen att burken verkligen är full.

Då tar han fram sin termos med kaffe och häller det i burken, vilket effektivt fyller ut alla tomrum mellan kulor, golfbollar och sand. Eleverna undrade vad han ville få fram genom att visa detta experiment.

Professorn sa: Tänk er att denna burk representerar ditt liv. Golfbollarna är de viktigaste sakerna i ditt liv, din familj, dina barn, din hälsa, dina vänner och dina favoritsysselsättningar.

Om detta skulle vara det enda som återstod och allt annat försvann från dig så skulle ditt liv ändå vara fullständigt.

De små kulorna representerar de andra sakerna som betyder något för dig som ditt boende, din bil, din ekonomi, ditt jobb eller dina studier. Sanden är allt annat smått som ex. resorna, sommarstugan, fritidsaktiviterna m.m.

Om du först skulle hälla i sanden i burken skulle det inte finnas plats till golfbollar och småkulor. Det samma gäller i livet. Om du spenderar för mycket tid och energi på de små sakerna, får du aldrig plats och tid till de som är viktigast för dig. Så koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv. Lek med barnen, umgås med dina tonåringar, ät goda middagar med familj och vänner, motionera och läs goda böcker. Ha kul tillsammans med vänner. Det blir alltid tid kvar till städning och tvätt. Prioritera och ta hand om golfbollarna först.

Då räckte en av studenteran upp handen och frågade vad kaffet representerade. Bra, att du frågar , sa professorn.

Kaffet visar att hur fulländat ditt liv än kan verka kan det alltid finnas plats över för en fika!”

I mitt jobb som coach startar jag alltid med att kolla av hur den coachades liv ser ut i olika delar. Personen får rita in hur nöjd han/hon känner sig vad gäller sin ekonomi, sitt boende, sin kärlek, sin familj, sin fysiska och mentala hälsa, sitt arbete och med sina vänner.

Det är få människor som är helt nöjda. Det brukar istället vara en stor obalans. I många fall så ser ekonomin bra ut därför att personen jobbar mycket men offrar kanske sin tid med familjen. Då kan det uppstå problem med att familjen tar stryk medan personen jobbar för att familjen ska ha det bra!

En kvinna med mycket dålig kondition och övervikt insåg att om hon började jobba med sin hälsa så skulle det bli enklare att få ork till att söka arbete eftersom hon också varit sjukskriven en lång tid.

Många gånger funderar vi över våra liv och känner oss maktlösa över hur svårt och jobbigt allt känns. I dessa stunder kan det vara befriande att plocka fram en sak att fokusera på. Det blir mer överskådligt och möjligt. Ofta försöker vi göra alltför mycket på en gång. Vi börjar motionera varje dag efter att ha suttit i TV fåtöljen de sista 20 åren, vi börjar med en svältkost för att få bort överflödigt fett. Snart upptäcker vi att det blir för jobbigt och entusiasmen försvinner. Vi har återigen misslyckats med våra hälsosträvanden!

Coachens sätt att jobba är att belysa det som kan ge mest effekt med lite mindre ansträngning för någonstans är det viktigaste att ens strävan till hälsa fortsätter och håller i sig hela livet.

“Jag har inte hört dig sjunga på några år, sa jag . Jag visste inte att du odlat det intresset, la jag försiktigt till.” När han var liten hade han en sån go sångröst och jag tyckte alltid att det var kul att sjunga barnvisor med honom. Men som sagt, det var längesedan och nu hade han ju dessutom kommit i målbrottet.

“Mamma, jag är inte med för att vinna Idol, jag har som mål att träffa Laila Bagge!” Det betydde att han måste klara sig förbi första gallringen som innebar att charma de personer som satt som första hinder.

Klart att han klarade det! När han sedan kom till andra omgången blev han intervjuad och fick då berätta att han jobbar som modell ibland. Det var spännande att se vad TV4 valde att ta med av hans försök att nå Laila.

Igår fick vi svaret. Han gick ut som första sökande och både Laila och herr Bard tyckte att tonerna inte satt rätt på särskilt många ställen. Gustav tackade och gick ut igen, glad i hågen! Han hade nått målet han hade satt upp!

Någon Idol blir han alltså inte men Facebook kommentarerna var uppe i 220 en kort stund efter programmet hade avslutats! Det fanns också över 50 sms på telefonen!

Han ego fick sig naturligtvis en go skjuts och det är han värd. Men vi talade också idag vid frukostbordet om vikten att aldrig tappa bort sig på framgångens väg. Fortfarande gäller ödmjukhet och tacksamhet som fina värdeord. Vi vet aldrig när framgång vänder och det blåser motvind. Samtidigt är det också gott att veta hur framgång smakar. För nästa gång när vi sätter upp mål kommer vi att känna igen känslan vi fick förra gången när vi lyckades. Allt är möjligt, det visade Gustav när han tog sig fram till Laila Bagge utan att kunna sjunga!

Det

Jag älskar att ta mig ut till skogen om det så bara blir för en timma. Efter en stressad dag kan detta vara ett sätt att hitta lugnet igen.

Naturen ger en härlig kraft bara genom att år från år komma igen efter vinterns hårda angrepp. Tänk att det kan finnas liv därunder den kalla snön och hårda skaren!

Jag sätter mig ibland på en sten och bara lyssnar på tystnaden. Nånstans i bakgrunden hör jag dock ljudet från bilar. Jag är rädd att irra bort mig så jag går inte så långt in i skogen utan har gärna något att gå efter, ljud från vägen eller geografiska begränsningar som havet eller stora ängar.

Jag läste i GP för ett tag sedan att egentligen är ju svampplockning ett gratis nöje, men för samhället kan det ibland uppgå till enorma summor. Vi går nämligen vilse! Då måste räddningspatruller sättas in, skallgångskedjor ordnas och det kostar pengar. Dessutom var det förra året över 500 personer som var borta i mer än fyra dagar!?

Det är det jag vill undvika när jag inte går så långt in i skogarna. Har funderat på om man kan ladda ner appen som heter “hitta tillbaka till bilen på parkeringen”. Den kanske jag skulle kunna använda för att verkligen vara säker på att inte orsaka samhället kostnader för att hitta mig. Jag tar också alltid med mig en flaska vatten, om jag nu skulle vara försvunnen i 4 dagar!

Om ni desutom av en händelse skulle höra några skrik från skogen är det bara jag som är så himla lycklig över att hitta dessa små godingar som gör sig så bra på en rostad macka  en regnruskig kväll.

Det är underbart att ha kommit upp i 50 + åldern. Borta är alla måsten om hur motion ska bedrivas. Jag som är gymnastiklärare i botten och har hållit på med elitidrott i unga år och tung motionsidrott senare, har nu tagit steget till lugnare former av kroppsrörelse. Det är härligt att glädjas åt långpromenaden eller cykelturen för den stressar inte kroppen utan ger en behaglig upplevelse. Det är helt okey att inse att vi får motion även när vi är ute i svampskogen eller håller på med trädgårdsarbete.

Den bästa motionen är ju den som blir av! Många tar i för kung och fosterland när det dåliga samvetet gör att vi börjar motionera. Ofta blir det för tufft, vi får träningsvärk och tänker att aldrig mer vill jag bli så trött och utmattad. Dessa negativa känslor ger inte mersmak för motion.

Det viktiga är att fundera över hur jag vill känna mig när jag motionerat. För min del känner jag mig stolt över mig själv och trygg i att jag gör vad jag kan för att bli gammal! (Alternativet är ju inte så kul!)

Dessa känslor är drivkraften som får mig att träna trots dåligt väder. Bieffekten av att uppleva dessa känslor är att jag får en bättre kondition och känner mig starkare.

Nu vet jag också att alla inte har denna vackra miljö att träna i, men naturen finns överallt.  I skogen, i bergen, vid havet, på ängen eller i parken kan vi känna styrkan, lugnet, skönheten, kraften och tystnaden som får hjärnan att koppla av. Friheten vi har i Sverige är att vi i de allra flesta fall lätt kan ta oss ut och njuta av det som är gratis livet, nämligen vår vackra natur!

Så släng alla måsten om hur motion ska bedrivas! Gör något du gillar, känn dig stolt över dig själv och njut av varje tillfälle när du använder gratismöjligheten till styrketräning för både kropp och själ.

Oscar tränade hela sommaren inför skolstarten. Det var nödvändigt för att han skulle klara olika fystester och slippa träna extra för dem. Han var lycklig när han meddelade att han klarat allt!

Varje lag har sin egen fysioterapeut som finns på plats för laget före, under och efter träning och match. Det innebär att spelarna kan få massage eller behandlingar för att förebygga eller åtgärda skador. Det känns gediget och bra att de inser att det är viktigt att den aktive får ett stöd som kan vara avgörande för hur säsongen kan komma att se ut både för laget och den enskilde individen.

I fredags talades vi vid på telefon över Viber och då berättade Oscar att de gjorde sig klara för att resa ut till en camp, 6 timmar norr om Long Island. Där skulle de ha teambuilding, paddla kanot och slänga sig i lianer. Var det ett sammanträffande för att också komma ifrån den väntande Irene? Han ville att jag skulle veta var han fanns och att det inte skulle finnas tillgång till internet. Alltså har jag inte fått ett livstecken ännu. Jag har följt utvecklingen på nätet och via nyhetsrapportering och jag är glad att Irene verkar ha lugnat ner sig, att skadorna inte blev så svåra som förväntat.

Precis när jag sitter och skriver får jag ett meddelande att hela gruppen är säker och att ingen är skadad. De befinner sig fortfarande på lägret och får inte åka hem än. Många av eleverna som bor på Long Island hade dock varit mycket oroliga för sina familjer och hem.

Nu kan jag koppla av och koncentrera mig på min yngste son Gustav, som just nu är inne i Göteborg och provar ut kläder som han ska bära på NK:s modevisning på torsdag och fredag. Han har precis kommit igång med skolan och har startat på Byggprogrammet på Fotbollsgymnasiet här i Stenungsund. Han tycker det känns spännande och kul och också skönt att ha klivit ur grundskolan.

Jag såg folk överallt som satt och njöt av att äntligen få se den härliga gula bollen. Det var fullt på uteserveringarna, någon hade tagit paus och låg helt utsträckt på en bänk vid Gothia Hotell, någon satt i gräset och läste en bok nere vid ån mittemot Liseberg. Ja, nu får vi luttrade nordbor äntligen en vår efter denna stränga och utdragna vinter.

Vintern har varit jobbig, speciellt för dom som har svårt att gå. Vägarna har varit ishala och oskottade i många fall. Det gjorde det svårt att komma ut på dagliga promenader, vilket är så livsviktigt för oss alla, inte minst för våra gamla. Det är inte bara viktigt att vi rör på kroppen utomhus, utan sol- och dagsljuset ger oss också en dos av det viktiga D-vitaminet.

Kroppen kan vid solljusexponering producera vitamin D av omättat fett utanpå huden som sedan absorberas genom huden och av blodet. Där transporteras det till lever och njurar.

D- vitamin hjälper huden att andas och är direkt stärkande för lever och galla. Det bidrar till att upprätthålla ett stabilt nervsystem och normala hjärtslag. Det ingår också i blodets förmåga att koagulera.

Med hjälp av D-vitamin kan kroppen ta upp calcium från tarmen. Det är så viktigt för att skelettet skall hållas starkt.

Det har den senaste tiden kommit fler och fler rapporter om hur viktigt detta vitamin är för vår hälsa och välbefinnande. För några år sedan var man inte så medveten om det hälsobringande vitaminet D och la inte ner så mycket information om vad vi skulle äta för att få i oss detta.

Dessa produkter ger bra med D-vitamin: ål, sardiner, lax, sill, hälleflundra. Produkter med lite mindre andel D-vitamin hittar vi i ägg, räkor, makrill och tonfisk.

Som vi ser är den stora källan av D-vitamin i produkter från havet! Vad underbart att ha förmånen att bo på västkusten!

Om vi har brist på D-vitamin kan vi få symptom som smärtor i benen, brännande känsla i mun och hals, nervositet, diarré och insomningssvårigheter, skört skelett, karies, muskelsvaghet och muskelspasmer.

Det finns några grupper av människor som är i riskzonen för D-vitamin brist: ammande mödrar, spädbarn, veganer och äldre, mörkhyade som inte exponeras för solljus.

Så nu är tiden inne för att få fart på dina D-vitaminnivåer: Ut i solen, tag långa promenader, låt solens strålar nå din hud med försiktighet och duka upp ditt påskbord med allehanda inslag av fisk och skaldjur och mycket ägg!

Så jag önskar dig en GLAD PÅSK!

När jag var liten, kanske 6-7 år, sa jag till min mamma att jag ville ha ett problem. Jag hade hört de vuxna prata om problem hit och dit och jag undrade verkligen hur det kändes att ha problem. Tids nog kommer du att bli bönhörd, sa min mamma.

Ett problem är inte mer än en uppgift som ska lösas.

Vi gillar att lösa korsord och rebusar, vi fördriver fritiden med att titta på alla dessa frågetävlingar på TV. Då gillar vi att lösa problem och när vi klarat en sådan utmaning känner vi oss stolta, duktiga och att vi växt en bit. Vi kanske också får en känsla av att vi kan mer än vi tror och blir då öppna för att testa igen, att inte vara rädda.

Varför är det viktigt att växa som människa? Kan jag inte bara få vara den jag är, få vila i det och inte hela tiden behöva ge mig i kast med uppgifter som jag till och med kan känna rädsla inför?

Absolut, alla har vi en fri vilja att stanna kvar i det vi har och vara nöjda med det. Det är inget fel. Huvudsaken är att vi trivs där vi är.

Eftersom jag jobbar med coaching har jag en uppgift att hjälpa människor som vill växa. Fördelen med det kan vara att vi då kan ta ut svängarna i livet, att vi vågar slåss mot våra rädslor och kanske leva ett liv som är mer svulstigt och givande.

Vi brukar säga: “sån här är jag och det går inte att ändra på. Jag har flygskräck och jag är dålig på att laga mat. Dessutom är jag väldigt svartsjuk.” En person som vill växa tar itu med dessa begränsande övertygelser om sig själv. Går en kurs, tar in en coach, läser böcker och pratar med vänner för att lära sig hur man faktiskt kan ändra, byta vanor och tro om sig själv. Kanske upplever man då en större lycka, en större frihet, en större möjlighet att känna harmoni när man kan behärska sin svartjuka, när man kan flyga till sitt drömresemål eller laga en måltid som får nära och kära att med beundran säga, vad duktig du är! Detta ger säkert en glädje och vilja att fortsätta spränga gränser och utforska vem man egentligen är!

Det finns ett uttryck som säger: Hälsan tiger still! Det visar tydligt på att när vi inte har några hälsoproblem så löser många av oss inte heller uppgifter som får oss att behålla hälsan. Vi tar för givet att välbefinnandet stannar för alltid. Det är först när vi får problem med övervikt, höga blodtryck, höga blodfetter, stroke och andra vällevnadssjukdomar, som vi tar itu med att gå ner i vikt, börja motionera, äta vettigare för att få tillbaka hälsan. Vi tar itu med problemen!

“Det är attityden som skiljer de många talangerna från de få mästarna!” Ron Clarke

Idag letar vi efter talanger. Det finns TV program som hittar talanger i både musik, idrott, business och överlevnad. Men hur många av dessa blir verkligen mästare i vuxen ålder?

Det finns undersökningar som visar på att många barn som har det riktigt lätt i skola och idrott inte alltid behöver vara den som lyckas bäst senare i livet. Det kan finnas en risk i att ha det för lätt. Personen får inte lösa tillräckligt många problem under vägen och behöver inte slåss med utmaningar som stärker dem i deras ambitioner. “Det går ju bra ändå!” Anspänningsnivån är för låg. Men vad händer när dessa barn kommer in i sammanhang där konkurrensen är svårare? Risken är att deras själförtroende knäcks och då vill de kanske bara lägga av. Dom var inte vana vid att tackla problem.

Så var inte rädd för problemen som dyker upp i ditt liv. Se dom som en investering och en biljett till ett större jag. Då blir de ju verkligen värda något!

Sen undrar jag bara själv hur vi ska tackla problemet med all kyla och isläggning? Får man säga att det vore skönt om det väderproblemet försvann?!

Jag lyssnade en gång på en man som pratade om sitt liv. Han hade blivit helförlamad som 18-åring i en dykolycka och läkarna hade sagt att det inte fanns något hopp om att han någonsin skulle kunna gå igen. Fightern i honom hade vaknat och han ville bevisa att läkaren hade fel. Genom ett under och mycket träning lyckades han efter många år ta sig upp och kunde med hjälp av kryckor röra sig. När han visade läkaren att han i sina ögon hade lyckats, sa läkaren: det där är inte att gå det är bara ett sätt att ta sig fram!

Hur kan man uttrycka sig så?

Jag blev också väldigt fascinerad av historien om Wilma Rudolph, en av världens största kvinnliga idrottare. Hennes liv började i Tennessee, USA. Hon föddes 1940 som nummer 20 i en barnaskara av 22.

Hennes föräldrar var hederliga, hårt arbetande och mycket fattiga. Pappan var hantverkare och mamman jobbade som hushållerska hos vita familjer.

Wilma föddes för tidigt och vägde knappt ett kilo och på grund av rasdiskriminering fick mamma och barn inte komma till det lokala sjukhuset, det var endast för vita. De fick anlita den enda svarta läkaren i området och det var svårare att få riktig kvalificerad vård eftersom han inte hade tillgång till samma utrustning som sjukhuset hade. Wilma fick den ena svåra sjukdomen efter den andre men mamman kämpade på för att ge sitt barn så bra vård som möjligt. Vid 6 års ålder upptäckte man att hon fått polio och läkaren gav det dystra beskedet att Wilma aldrig skulle kunna gå.

Mamman gav inte upp med det beskedet utan reste under två år, två gånger i veckan till ett sjukhus för svarta. Till slut fick hon träningsprogram att jobba med hemma och en dag kunde hon gå med hjälp av kryckor och stödskor. Vid 12 års ålder kunde hon gå utan alla dessa hjälpmedel. Då bestämde hon sig för att bli en idrottskvinna!

Först började hon i skolans basketlag och som lagkapten ledde hon sitt lag till stora framgångar. Hon blev “hittad” av en friidrottstränare som tog in henne i laget och som 16 åring vann hon sin första bronsmedalj på 4 x 400 meter i OS 1956. Fyra år senare under OS i Rom, blev hon den första amerikanskan som vann 3 guld, 100 meter, 200 meter och stafetten.

När hon kom tillbaka efter denna triumf ville man göra en parad till hennes ära i hennes hemstad. Då propsade hon på att detta skulle bli ett event för både svarta och vita, vilket genomfördes. Genom sina fortsatta protester revs så småningom lagen upp som segregerade vita från svarta i Clarksville, Tennessee.

Hon ville under hela sitt liv hjälpa andra utsatta ungdomar och startade en fond som gav fri coaching till ungdomar i olika sporter.

Hon dog 54 år gammal, 1994. Vilken kvinna!

Många skulle kunna lära något från hennes historia. Ibland gnälls det lite för mycket om triviala saker. Lägg istället energi på att skapa det liv du vill ha. Gnäll tar för mycket kraft och tar oss bort från målet att lyckas med något.

Ha en bra helg och gör något du verkligen vill göra. Även om vädret blir dåligt kan du göra saker som skänker dig lust, närhet till dina nära och kanske glädje för dig.